Det börjar ofta med små kliande knottror efter årets första soliga dagar, särskilt på bröst, armar eller hals. Soleksem är vanligtvis ofarligt men kan bli mycket besvärligt, och det är lätt att blanda ihop det med solbränna eller en reaktion på läkemedel. Här får du en praktisk genomgång av symtom, orsaker, egenvård, förebyggande skydd och när det är klokt att kontakta vården.
Det viktigaste att veta om soleksem
- Typiska tecken är kliande röda fläckar, knottror eller små blåsor som kommer några timmar till ett par dagar efter solexponering.
- Första åtgärden är att undvika sol tills huden har lugnat sig och kyla området försiktigt.
- Hydrokortison kan lindra klåda och inflammation, men barn under två år bör behandlas efter råd från vården.
- Solskydd räcker inte alltid ensamt eftersom kläder, skugga och gradvis exponering ofta gör större skillnad.
- Återkommande eller svåra utslag bör bedömas på vårdcentral, särskilt om du använder läkemedel som gör huden ljuskänslig.
Så känns och ser en solreaktion ut
Soleksem brukar visa sig som små röda prickar, knottror eller blåsor på hud som nyligen utsatts för sol. Utslagen kan sitta fläckvis på armar, bröst, axlar, hals eller underben och kliar ofta mer än de svider. På mörkare hud kan färgen vara rödbrun eller mörkbrun i stället för tydligt röd.
Reaktionen kommer inte alltid direkt. För många dröjer det några timmar till ett eller två dygn, vilket gör sambandet med solen svårt att se. Jag tycker att just fördröjningen är en av de vanligaste orsakerna till att människor först tror att det handlar om ett nytt hudvårdsproduktionsmedel eller ett vanligt eksem.
Besvären är vanligast på våren och försommaren, när huden inte har vant sig vid solljus. De kan också dyka upp efter en resa till ett soligare land eller efter en lång dag utomhus när UV-strålningen varit starkare än vanligt.
Vad som orsakar soleksem
Den vanligaste formen kallas polymorft ljusutslag. Det är en inflammatorisk överkänslighetsreaktion mot UV-strålning, framför allt UVA och UVB. Det betyder inte att du är allergisk mot solen i klassisk mening, utan att huden reagerar kraftigare än normalt när den plötsligt får mycket ljus.
Vissa får besvär år efter år, medan andra märker att reaktionen blir mildare när sommaren går. Huden kan då gradvis anpassa sig till ljuset, men det är ingen bra idé att försöka framkalla denna anpassning genom att sola länge när utslagen redan har börjat.
En annan möjlighet är att huden blivit känsligare på grund av ett läkemedel eller en hudprodukt. Sluta inte med receptbelagd medicin på egen hand. Läs bipacksedeln och fråga läkare eller apotek om behandlingen kan ge ljuskänslighet, särskilt om utslaget är tydligt avgränsat där solen träffat huden.
Skillnaden mellan soleksem och andra utslag
Utseendet ger ledtrådar, men det går inte alltid att ställa rätt diagnos själv. Jag brukar tänka på tre saker: när utslaget kom, hur det känns och om det följer områden som varit exponerade för sol.
| Besvär | Vanliga kännetecken | Vad som brukar hjälpa |
|---|---|---|
| Soleksem | Kliande knottror, fläckar eller små blåsor som kommer fördröjt efter sol | Solpaus, kylning, täckande kläder och vid behov mild hydrokortison |
| Solbränna | Röd, varm och öm hud som ofta svider efter för lång exponering | Kyla huden, återfukta och undvika mer sol |
| Solurtikaria | Upphöjda nässelutslag som ofta kommer inom minuter efter solljus | Snabb medicinsk bedömning vid kraftiga eller återkommande reaktioner |
| Läkemedelsutlöst ljuskänslighet | Rodnad eller blåsor på tydligt solbelysta områden, ibland med skarp kant | Kontakta vården för bedömning av läkemedel och solskydd |
Om utslaget också sitter på hud som inte varit i solen, om du får sår i munnen, feber, ledvärk eller stark sjukdomskänsla bör du inte nöja dig med att kalla det soleksem. Återkommande ovanliga reaktioner behöver en medicinsk bedömning för att andra hudsjukdomar ska kunna uteslutas.
Det här kan du göra när utslaget har kommit
Börja med att ge huden några lugna dagar. Gå ur direkt solljus, täck området med tunna kläder och undvik solarium. En sval dusch eller en ren, sval handduk kan minska klådan, men undvik iskalla omslag som irriterar huden ytterligare.
- Smörj med en mild, oparfymerad fuktkräm om huden känns torr eller stram.
- Använd receptfri hydrokortisonkräm enligt anvisningarna på förpackningen om klådan och inflammationen stör dig.
- Undvik peeling, syror, retinol och parfymerade produkter tills huden har läkt.
- Försök att inte klia. Korta naglar minskar risken för rivsår och infektion.
- Fråga apotekspersonal om lämplig klådlindring om besvären stör sömnen.
1177 rekommenderar att barn under två år behandlas med hydrokortison först efter rådgivning från läkare eller barnavårdscentral. För vuxna ska krämen användas tunt och under begränsad tid enligt produktens instruktioner. Mer kräm ger inte snabbare läkning, men kan öka risken för hudirritation vid felaktig användning.
Så minskar du risken för nya besvär
Det mest effektiva skyddet är en kombination av flera små vanor. Solkräm är användbar, men jag ser ofta att den får bära hela ansvaret trots att skugga och kläder ger ett jämnare skydd. En långärmad, tätvävd tröja, hatt och solglasögon är särskilt praktiska under de första soliga veckorna.
- Öka tiden i solen gradvis i stället för att börja sommaren med flera timmar på en gång.
- Använd bredspektrigt solskydd med minst SPF 30, gärna SPF 50 om du brukar reagera lätt.
- Applicera tillräckligt med solkräm och fyll på efter bad, svettning eller handdukstorkning.
- Sök skugga när UV-strålningen är stark och undvik att sitta länge i direkt sol.
- Kom ihåg att UVA kan bidra till reaktionen även när temperaturen känns behaglig och moln skymmer solen.
Om du får utslag varje vår kan läkare ibland diskutera förebyggande behandling, till exempel kontrollerad ljusbehandling inför säsongen. Det ska ske under medicinsk vägledning. Att sola solarium för att ”vänja huden” är däremot en dålig genväg eftersom UV-strålning också ökar risken för hudskador och hudcancer.
När du bör kontakta vården
Lindriga besvär går ofta över när huden får vila från solen. Kontakta en vårdcentral om utslagen är svåra, återkommer ofta eller inte förbättras trots några dagars solskydd och egenvård. Det gäller också om du inte kan avgöra om det är soleksem, solbränna eller en läkemedelsreaktion.
Sök vård snabbare om du får omfattande blåsor, tydlig svullnad i ansikte eller läppar, andningsbesvär, hög feber eller känner dig kraftigt sjuk. Vid andningspåverkan eller snabbt tilltagande svullnad ska du söka akut hjälp.
Inför ett vårdbesök kan det vara hjälpsamt att fotografera utslaget och skriva ned när du var i solen, vilka hudprodukter och läkemedel du använt samt hur snabbt symtomen kom. Tidsförloppet är ofta en viktig ledtråd när läkaren ska bedöma orsaken.
Gör nästa soliga dag enklare för huden
Det bästa sättet att hantera soleksem är att agera tidigt. Avsluta solexponeringen när huden börjar klia, täck området, kyl försiktigt och återgå långsamt till utomhusvistelse när huden har läkt.
En enkel plan med kläder, skugga och rätt solskydd brukar fungera bättre än att förlita sig på en enda kräm. Om reaktionen fortsätter att återkomma trots försiktighet är det inte ett tecken på att du behöver stå ut, utan en anledning att låta vården utreda huden ordentligt.
