En brännande eller gnagande smärta i maggropen kan bero på magsår, men samma besvär förekommer också vid känslig mage, reflux och andra tillstånd. Här går jag igenom hur magsår brukar kännas, vilka tecken som kräver snabb vård, hur orsakerna utreds och vad som faktiskt hjälper. Det viktigaste är att inte försöka ställa diagnosen enbart utifrån smärtan.
Det viktigaste att veta om symtom på magsår
- Smärta i maggropen, illamående och besvär som kommer i perioder är vanliga tecken.
- Blod i kräkning eller svart avföring kan betyda en blödning och kräver snabb vård.
- De vanligaste orsakerna är Helicobacter pylori och antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel.
- Gastroskopi och prov för bakterien kan behövas för att fastställa orsaken.
- Stress kan förvärra magbesvär, men är oftast inte den grundläggande orsaken till ett magsår.
Så känns ett magsår för många
Det typiska är smärta mitt i övre delen av magen, i området som ofta kallas maggropen. Smärtan kan svida, bränna eller kännas som ett gnagande hungersug. Den kan vara mild i början och sedan återkomma i perioder, ibland med flera veckor mellan besvären.
Mat påverkar olika personer på olika sätt. Hos vissa lindras smärtan en stund efter att de ätit, medan andra blir sämre efter måltid. Just därför är sambandet mellan mat och smärta inte tillräckligt för att avgöra om det rör sig om magsår.
Andra möjliga symtom är illamående, kräkningar, tidig mättnad och minskad aptit. En del går ner i vikt eftersom det känns obehagligt att äta. Det går också att ha ett magsår med få eller inga tydliga symtom, särskilt innan en komplikation uppstår.Symtom som lätt missförstås
Många tolkar ett hungersug, sveda eller tryck i övre magen som att de bara är hungriga eller stressade. Jag tycker att man ska vara särskilt uppmärksam när besvären återkommer på samma plats, stör sömnen eller inte går över trots att man ändrar matvanor.
En kortvarig magreaktion efter en tung måltid är sällan ett tecken på magsår. Återkommande besvär under flera dagar eller veckor bör däremot bedömas av vården, särskilt om de kombineras med kräkningar, viktnedgång eller tydligt försämrad aptit.
Därför uppstår magsår
De två vanligaste orsakerna är infektion med bakterien Helicobacter pylori och användning av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID. Exempel är ibuprofen och naproxen. Även läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra kan öka risken.
Bakterien kan skada magsäckens skyddande slemhinna och göra att magsyran lättare irriterar vävnaden. NSAID kan på motsvarande sätt försämra slemhinnans skydd. Risken blir större om flera sådana läkemedel kombineras eller används under längre tid.
Stress, kaffe och stark mat orsakar inte automatiskt magsår, men de kan göra symtomen tydligare hos vissa. Rökning kan försvåra läkningen, och alkohol kan irritera magen. Jag brukar därför se livsstilsförändringar som ett stöd för behandlingen, inte som en ersättning för medicinsk utredning.
Det du bör gå igenom med läkaren
- Alla smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel du använder.
- Om du tidigare haft magsår eller Helicobacter pylori.
- Om du röker eller dricker alkohol regelbundet.
- Om besvären påverkas av mat, nattfasta eller måltidernas storlek.
- Om du har gått ner i vikt, kräks eller har förändrad avföring.
Sluta inte på egen hand med läkemedel som du fått ordinerade för hjärta, kärl eller annan sjukdom. Kontakta läkare eller apotek om du behöver ett smärtstillande alternativ och har, eller har haft, magsår.
När liknande symtom har en annan förklaring
Smärta i maggropen är inte unik för magsår. Funktionell dyspepsi, ofta kallad magkatarr i vardagligt tal, kan ge nästan samma känsla utan att det finns ett sår i slemhinnan. Reflux ger oftare halsbränna och sura uppstötningar, medan gallbesvär vanligen sitter högre upp och kan stråla mot ryggen eller höger skuldra.
| Besvär | Vanliga kännetecken | Vad som skiljer |
|---|---|---|
| Magsår | Svidande eller gnagande smärta i maggropen, illamående, ibland perioder utan besvär | Kan orsakas av Helicobacter pylori eller NSAID och kan blöda |
| Funktionell dyspepsi | Obehag, tidig mättnad, uppblåsthet och brännande känsla | Undersökningar visar ofta inget sår |
| Reflux | Brännande känsla bakom bröstbenet och sura uppstötningar | Besvären kommer ofta efter måltid eller när du ligger ner |
| Gallbesvär | Smärta under höger revben, ibland efter fet mat | Kan stråla mot ryggen eller höger skuldra |
Tabellen kan hjälpa dig att beskriva besvären, men den ersätter inte en bedömning. Symtomens plats och timing ger ledtrådar, inte ett säkert svar. Det är en vanlig missuppfattning att förbättring av syrahämmande läkemedel bevisar att man har magsår. Även andra magbesvär kan svara på samma behandling.
Varningssignaler som kräver snabb vård
Ett magsår kan börja blöda eller i ovanliga fall gå igenom väggen i magsäcken eller tolvfingertarmen. Därför ska vissa symtom inte avvaktas hemma.
- Svart, tjärliknande avföring eller synligt blod i avföringen.
- Kräkningar som innehåller blod eller ser ut som kaffesump.
- Plötslig och mycket kraftig buksmärta.
- Yrsel, matthet, svimning eller kallsvettning tillsammans med magont.
- Snabb oförklarlig viktnedgång eller tydligt minskad aptit.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning vid blodiga kräkningar, svart avföring eller plötsligt kraftig smärta. Om du samtidigt är yr, svimfärdig eller känner dig mycket sjuk ska du ringa 112. Vid osäkerhet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Även utan akuta varningssignaler bör du boka tid på vårdcentral om besvären återkommer, inte går över eller om du är över 50 år och får nya magbesvär. Detsamma gäller om du kräks, har svårt att äta eller känner dig ovanligt trött.
Så utreds och behandlas magsår
Läkaren börjar med att gå igenom smärtan, läkemedlen du använder och eventuella tecken på blödning. Ett prov kan visa om du har Helicobacter pylori, till exempel genom utandning eller avföring. I vissa fall behövs blodprov för att kontrollera blodbrist.
En gastroskopi innebär att läkaren undersöker matstrupe, magsäck och tolvfingertarm med ett tunt instrument. Vid misstänkt sår i magsäcken kan undersökningen behöva upprepas för att kontrollera att såret har läkt. Det är också möjligt att ta vävnadsprov under undersökningen.
Läs också: mRNA-vaccin och symtom - vad som är normalt och när du ska söka vård
Behandlingen beror på orsaken
Syrahämmande läkemedel, framför allt protonpumpshämmare, minskar mängden magsyra och ger slemhinnan möjlighet att läka. Effekten på smärtan kan komma efter någon eller några dagar, men behandlingen behöver tas så länge som läkaren ordinerat även om du snabbt känner dig bättre.
Om Helicobacter pylori påvisas behövs vanligtvis antibiotika tillsammans med syrahämmande läkemedel. Det är viktigt att fullfölja kuren och ibland görs ett nytt prov efteråt för att kontrollera att bakterien är borta.
Om läkemedel har bidragit till såret kan läkaren behöva ändra behandlingen eller lägga till skydd för magslemhinnan. Receptfria syrahämmare kan lindra tillfälliga besvär, men använd dem inte som ett sätt att skjuta upp en utredning om symtomen återkommer eller om du inte blivit bättre inom två veckor.
När magens signaler bör tas på större allvar
Det mest användbara är att lägga märke till mönstret: var smärtan sitter, när den kommer, hur den påverkas av mat och vilka läkemedel du tar. En enkel anteckning under några dagar kan göra läkarbesöket mer konkret.
Återkommande smärta i maggropen betyder inte automatiskt magsår, men den ska heller inte avfärdas som stress utan eftertanke. Blod, svart avföring, kraftig smärta, yrsel eller viktnedgång är tydliga skäl att söka vård snabbt, medan mildare men ihållande besvär bör bedömas på vårdcentral.
